Från Fredsposten: Behöver vi spelregler för att leva tillsammans med invandrare?

Från Fredsposten: Behöver vi spelregler för att leva tillsammans med invandrare?

Recension:
Pasi Saukkonen: Tillåta, förbjuda, tolerera. Gemensamma spelregler för ett mångkulturellt samhälle. Magma 2023. Utredningen är fritt tillgänglig på nätet.

 

Tankesmedjan Magma har publicerat en utredning om hur vi i Finland ska leva tillsammans med invandrare. Utredningen, som heter ”Tillåta, förbjuda, tolerera. Gemensamma spelregler för ett mångkulturellt samhälle”, är gjord av politices doktor Pasi Saukkonen som är specialforskare vid Helsingfors stads enhet för stadsforskning och -statistik.

Saukkonen bygger på en omfattande litteratur om livet i mångkulturella samhällen, framför allt på områdena politisk forskning och politisk filosofi men också mera allmänt samhällsteori och -filosofi. Han har särskilt noga stiftat bekantskap med situationen i Holland och Belgien. Han har också publicerat flera tidigare verk som berör integrationsfrågor.

Utredningen är gedigen och tar upp frågorna både på ett teoretiskt och ett praktisk plan. Den erbjuder ett utmärkt diskussions- och handlingsunderlag för att utforma en vision om ett hurudant samhälle vi vill skapa.

Invandringen är en samtidsfråga, inte en framtidsfråga

Magmas chef Nils-Erik Forsgård konstaterar i sitt förord att invandringen inte längre är en framtidsfråga för Finland utan en samtidsfråga. Finland är inte längre självförsörjande befolkningsmässigt. Den anspråkslösa befolkningstillväxt vi har haft under de senaste åren beror framför allt på invandring. Så gott som hela partifältet verkar vara överens om att vi behöver en stor arbetskraftsinvandring under kommande decennier.

Samtidigt kan vi se att många europeiska länder kämpar med allvarliga problem som gäller invandrare och integration, det här gäller bland annat Sverige och Holland, två länder som hört till dem som har haft den mest generösa invandringspolitiken. För Finlands del gäller det också hur vi ska kunna konkurrera med länder som har större attraktionskraft.

Forsgård konstaterar att det 2020 bodde över 220 000 individer med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen, av dessa var 180 000  födda utomlands. Samma år utgjorde de utlandsfödda en femtedel av arbetskraften i regionen.

Finland behöver skapa välkomnande miljöer för nya finländare

”Finland behöver effektivera integrationen av nyanlända både på finska och svenska och samtidigt skapa välkomnande miljöer både för den humanitärt motiverade flyktingmottagningen och för den arbetskraftsrelaterade invandringen. Mycket görs redan, det är inte tal om annat, men för att kunna göra ännu mer behöver man också veta mycket mer”, säger  Forsgård.

Staten är neutral

Pasi Saukkonen konstaterar att Finland är en liberaldemokratisk stat. Staten är neutral, alla har samma rättigheter och ingen ska diskrimineras. Det här gäller också invandrarna. För att det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet ska fungera friktionsfritt är det viktigt att alla medlemmar godkänner statens och samhällets viktigaste värderingar och principer, bland annat demokrati och yttrandefrihet.

Samhället anses bestå av individer som har en fri vilja och kan fatta moraliska beslut. Invandrarna måste givetvis följa lagen, liksom alla andra, men alla måste acceptera att samhället inte är etniskt och kulturellt homogent. Människor måste förhålla sig respektfullt till varandra och att till exempel skämta om eller förlöjliga andras utseende eller kulturella sedvänjor bör undvikas.

Familjen och religionen de svåraste områdena

Familjen och religionen hör till de områden där det ofta blir eller kan bli problem, både med myndigheterna och andra invånare. Hit hör sådant som vi utan vidare bör tillåta, sådant vi bör förbjuda och sådant vi bör tolerera. Områdena hör intimt ihop.

Familjesektorn omfattar många frågor: hur ingås äktenskapen, vilka rättigheter har kvinnorna och barnen? Beträffande äktenskapen är månggifte, tvångsäktenskap och barnäktenskap förbjudna. Vår äktenskapslagstiftning och reglerna för skilsmässa och vårdnaden av barn måste tillämpas. Vissa äktenskapsliknande former som påminner om månggifte bör vi tolerera av praktiska skäl, eftersom det inte lönar sig att sätta större resurser på något som inte kan övervakas.

Saukkonen anser att kvinnorna ska få klä sig enligt sin egen kulturs normer eller enligt finländsk sed, enligt eget val. Han anser att arbetsuniformer borde få modifieras om det inte leder till olycksrisker, ett krav är dock alltid att tjänsteinnehavarens ansiktet är synligt. Burkini borde accepteras i simhallarna.

Beträffande barnen gäller att aga är förbjudet och att läroplikten inte kan förkortas. Saukkonen konstaterar att könsstympningen av flickor bör stävjas.

I Finland råder religionsfrihet, vilket innebär både rätt till religion och rätt till frihet från religion. Saukkonen anser inte att individuella religiösa symboler behöver förbjudas, vilket man har gjort i Frankrike.Tidpunkten för Ramadan bör respekteras, till exempel när skolorna bestämmer tidpunkten för viktigare prov. I skolan och militären får ingen tvingas att äta mat som är förbjuden av religiösa skäl. Ritualslakt bör förbjudas, men import av ritualslaktat kött kunde tillåtas.

Begravningsseder bör i görligaste mån respekteras. De flesta högtider i Finland hör ihop med kristendomen, men man kan fira dem hur man vill.  Att sjunga ” Den blomstertid nu kommer …” betraktas som en festtradition, inte som religionsutövning, enligt Utbildningsstyrelsens linjedragning.

Verklig integration är gemenskap 

Klara spelregler är bra för de minskar friktionen mellan grupperna. Men verklig integration måste också innebära gemenskap utöver den egna lilla gruppen. Det måste vara möjligt att samtidigt vara finländare och behålla sin identitet från det forna hemlandet. Invandrarna har rätt till sina egna språk, men det är viktigt att de också lär sig landets språk. Det är också viktigt att de känner till landets historia och nationella symboler. Genom skolan och värnplikten lär sig de unga om sitt nya lands förflutna, men det är också viktigt att äldre invandrare får kännedom om det historiska narrativet.

Saukkonen gör skillnad mellan nationalism och patriotism. Nationalitetsideologin är idag framför allt tillbakablickande, nostalgisk, man längtar tillbaka till den enhetskultur som tiden obönhörligt har gått förbi. Patriotism är positiv fosterlandskärlek som bygger på samhällets etniska och kulturella mångfald.

Att befrämja integrationen hör till varje finländares ansvar, men det offentliga bör fokusera på de individer och grupper som kan förväntas möta de största utmaningarna. Saukkonen skriver:

”Integration betyder inte bara sysselsättning utan också förståelse för kulturella värderingar och praktiska lösningar, skapande av sociala nätverk samt uppbyggande av känslan av sammanhållning. En fungerande samexistens i ett mångkulturellt sammanhang förutsätter inte att alla är likadana men nog att det finns så många gemensamma beröringspunkter som möjligt. Att åstadkomma sådana är en fråga som misskötts i vår integrationspolitik för mycket och för länge.”

Text: Inger Wirén

Artikkeli on julkaistu yhteistyössä suomenruotsalaisen Fredsposten-lehden kanssa, jonka numerossa 1/2023 se alun perin ilmestyi. Pasi Saukkosen suomenkielisen alkuteoksen nimi on Sallitaan, kielletään, siedetään. Yhteiset pelisäännöt moninaiseen yhteiskuntaan. Sekin on vapaasti saatavilla netissä, magma.fi.