Agenda 2030 och dess sjutton hållbarhetsmål för världen utgör ett globalt regeringsprogram. I och med Agenda 2030 har världen, genom FN:s medlemsstater, enats om en gemensam riktning för mänsklighetens utveckling. Agendans blotta existens bygger broar mellan länder, lokalsamhällen och enskilda människor.

I förverkligandet av Agenda 2030 är ett av de sjutton målen av särskilt intresse i sammanhanget. Det sextonde målet, som innebär att vi ska uppnå fredliga och inkluderande samhällen, är avgörande för våra möjligheter att både globalt och lokalt gå från dagens ohållbara utveckling till en hållbar sådan.

Det sextonde målet handlar om att uppnå mer än frånvaron av krig, så kallad negativ fred. Bland målets tio delmål ingår bland annat väsentliga minskningar av alla former av våld, korruption och mutor till 2030. Dessutom ska ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer säkerställas.

När deltagandebaserat beslutsfattande nämns tänker många osökt på demokrati, men faktum är att just ordet ”demokrati” här lyser med sin frånvaro. Det är det sextonde målets svaghet, även om delmålet om deltagandebaserat beslutsfattande indirekt innebär en strävan om utökad demokrati. Sannolikt beror frånvaron av demokratibegreppet på faktumet att långt ifrån alla av FN:s medlemsstater är demokratier.

Det sextonde målet innebär dock, oavsett att demokratibegreppet inte omnämns, en global strävan till positiv fred, som handlar om attityder, institutioner och strukturer som, när de stärks, leder till fredliga samhällen. Den oberoende tankesmedjan ”Institute for Economics and Peace” fastställer i rapporten ”Pillars of Peace” att dessa åtta pelare underbygger positiv fred i ett samhälle:

• välfungerande offentlig sektor,
• en god affärsmiljö,
• en rättvis fördelning av resurser,
• ett accepterande av andras rättigheter,
• goda relationer med grannar,
• ett fritt flöde av information,
• en hög nivå av humankapital,
• låga nivåer av korruption.

Agenda 2030:s sextonde mål i praktiken

Att omsätta ambitionerna i det sextonde målet i praktiken är en betydande utmaning. Både ödmjukhet och uthållighet behövs i genomförandet. På Åland har vi tagit oss an denna utmaning. Jag har själv förmånen att befinna mig i den här transformativa processens centrum i min roll som huvudsekreterare för Ålands utvecklings- och hållbarhetsråd. Då man väljer att axla ledarskapet för förändring, är det både naturligt och tvunget att reflektera över såväl existerande förutsättningar, som de förutsättningar som behöver läggas till för att uppnå önskad och varaktig förändring.

Att Åland är både demilitariserat, vilket innebär att militär inte får uppehålla eller befästa sig på Åland, och neutraliserat, vilket innebär att Åland ska hållas utanför krigshändelser, utgör en plattform där (negativ) fred finns som fundament för den åländska samhällsutvecklingen. Nationernas förbunds beslut om Ålands demilitarisering och neutralisering är således i högsta grad en värdefull del av vardagen drygt 100 år efter beslutet i Genéve i oktober 1921.

Fredsfundamentet kan inte tas för givet, men har tillsammans med det 100-åriga självstyret skapat förutsättningar och grogrund för ett genomgripande och deltagandebaserat arbete för hållbar utveckling på Åland. Med visionen ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar” som ledstjärna pågår sedan 2016 en djupgående förändringsprocess vilken alla som bor och verkar på Åland kan delta i.

”Alla kan blomstra”-visionens tre beståndsdelar

Visionen är tidlös och består av tre beståndsdelar. I den första beståndsdelen, ”Alla kan blomstra”, är blomstrandet centralt. Innebörden av att vara en blomstrande människa är en pågående diskussion. Hittills har tre ”för-mågor” diskuterats som särskilt viktiga för blomstrandet: förundran, förnöjsamhet och försoning. Att förundras över den egendomliga och vackra upplevelse det är att få leva ett människoliv utgör en startpunkt. Samtidigt är insikten om att människan inte är skapelsens krona nära sammankopplad med förundran och förnöjsamhet. En nöjd människa behöver sannolikt inte jaga mer av allt. Utan i stället blir frågan om hur hen kan bidra betydligt viktigare. Med förnöjsamhet öppnas porten till inre frid och försoning. Till förmågan att på djupet kunna försonas med sig själv, de år man har bakom sig samt med andra människor.

Visionens andra beståndsdel, ”i ett bärkraftigt samhälle”, är ett uttryck för en vilja till försörjning på egen hand. Att stå på egna ben genom hållbart producerad mat på bordet och hållbart tak över huvudet. Med hållbara transporter och förnyelsebar energi. En bärkraft som förutsätter ett gott ledarskap, som med mod och integritet har förmåga att signalera välgrundad trygghet och navigera i en tid av ständig förändring.

Den tredje beståndsdelen i visionen, ”på fredens öar”, handlar om ett samhälle som lever i samklang med vattnet, livets begynnelsepunkt. På öar vars omgivande vatten är rent och som förenar samhällena runt Östersjön. Allra mest handlar fredens öar i detta sammanhang om fredliga relationer oss individer emellan. Ett samhälle där våldsanvändning i dess olika former blir överflödig. Ett samhälle med individer som odlar samförstånd med hjälp av goda och lyssnande samtal.

Nätverksstruktur för deltagandebaserat beslutsfattande

I praktiken genomförs åtgärder till stöd för visionens förverkligande i sju parallella, och samtidigt ömsesidigt beroende, spår. Den sociala delen av förverkligandet stöds främst inom två av dessa spår. I det ena spåret står individen i fokus med ”välmående människor vars inneboende resurser växer” som mål. I det andra spåret står samhällets strukturer och mellanmänskliga relationer i fokus, med målet att ”alla på Åland känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället”.

Inom målet om välmående människor syftar åtgärderna till att alla på Åland har möjlighet till välmående, och även chansen att ta till sig kunskaper och färdigheter som får en att blomstra. Bland dessa ingår bland annat kunskaper om hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter och främjande av fredliga relationer. Bildning, utbildning, konst och kultur i samspel med förebyggande hälsovård står i centrum. Det finns en ambition om att alla ska få tillgång till, och samtidigt själv vara, en samtalspartner och stödperson.

Inom målet om att alla känner tillit syftar åtgärderna till att långsiktigt uppnå jämställdhet och jämlikhet. Det oavlönade hem- och omsorgsarbetet ska fördelas jämnt. Ökade ekonomiska klyftor motverkas, inga hushåll ska leva i en ekonomiskt utsatt position. Såväl kvinnor, män som inflyttade ska vara representerade i beslutande organ både i offentlig och privat sektor. Alla förväntas ta ansvar för att alla former av våld elimineras och varken diskriminering eller korruption ska förekomma.

Med inspiration från ett av delmålen i Agenda 2030:s sextonde hållbarhetsmål, delmålet om ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer, deltar mer eller mindre hela det organiserade Åland i det praktiska genomförandet. En nätverksstruktur, i form av ”bärkraft-nätverket”, har skapats för att komplettera sedan tidigare existerande institutioner för beslutsfattandet. Alla individer som vill kan delta genom att engagera sig i en av de aktiva föreningarna, i sina studier eller sitt arbete och även hemma i det egna hushållet. Utvecklings- och hållbarhetsrådet är en del av denna nätverksstruktur. Själva processen för att genomföra hållbarhetsarbetet utgör således samtidigt en åtgärd som bidrar till ökad positiv fred på Åland.

Fred och hållbar utveckling är kommunicerande kärl

Konklusionen av våra erfarenheter från Åland är att arbete för fred och hållbar utveckling är kommunicerande kärl. Med ett brett och genomgripande arbete för hållbar utveckling, som lokala och ambitiösa genomföranden av Agenda 2030 och dess sjutton hållbarhetsmål innebär, ökar graden av positiv fred. Som i sin tur ökar engagemanget och beslutsviljan för såväl miljömässig som social hållbarhet. En positiv spiral uppstår, något som kan bära ett samhälle och dess individer väldigt långt. Fred är både en förutsättning för och ett resultat av hållbar utveckling.

På Åland försöker vi använda ordet ”vi” på ett välkomnande sätt: det är ett ”vi” som är till för alla som vill bo och verka på Åland, och det är ett ”vi” som öppnar upp för världen. Såväl freden som hållbarheten kan vi endast uppnå i nära samverkan med våra grannar.

Det sextonde målet i Agenda 2030, om att uppnå fredliga och inkluderande samhällen, är relevant i världens alla hörn. Även om det för en individ till stora delar är möjligt att blomstra här och nu, till och med under väldigt ogynnsamma förhållanden, är det betydligt svårare att blomstra i en värld med krig, hot om väpnade konflikter och polarisering.

 Text: Micke Larsson

Micke Larsson är huvudsekreterare för Ålands utvecklings- och hållbarhetsråd.

Artikkeli on julkaistu yhteistyössä suomenruotsalaisen Fredsposten- lehden kanssa, jonka numerossa 1/2022 se alun perin ilmestyi.