Från Fredsposten: Om ansvaret att agera – och behovet av att bli hörd

Från Fredsposten: Om ansvaret att agera – och behovet av att bli hörd

We have to take responsibility. Throughout history, we will be judged not only for what we have done, but also for what we have failed to do. ReGeneration 2030 – Deklaration 2021

Som representant för Ålands fredsinstitut deltog jag i årets upplaga av ReGeneration Week. Det var första gången som jag själv deltog i en gräsrotsrörelse för samhällelig omställning, trots att jag är väl medveten om hur akut klimatkrisen är.

I år fokuserade det ungdomsdrivna toppmötet på att utveckla positionspapperet (som skrevs av en arbetsgrupp utifrån besluten från ReGeneration Week 2021) till en avsiktsförklaring, som är tänkt att fungera som en referenspunkt inte bara för rörelsen själv, utan också för beslutsfattare, nätverk, organisationer och andra intresserade parter.

I linje med toppmötet 2021 och de båda dokumenten strukturerades också ReGeneration Week 2022 enligt den s.k. Anatomy of Action eller AoA-metoden (se faktabox). Efter öppningsanförandena av rörelsens generalsekreterare Keira Dignan och klimatpsykologen Jessica Kleczka delade vi upp oss i fem workshopgrupper utifrån AoA. Genom intensiva diskussioner inom gruppen och insikter från externa experter utvecklade vi i demokratisk anda ett utkast till avsiktsförklaring.

De respektive utkasten diskuterades, redigerades ytterligare och röstades slutligen igenom av plenarförsamlingen. Dessutom valde plenarförsamlingen den nya styrelsen för ReGeneration 2030. Slutligen diskuterade vi innehållet i avsiktsförklaringen och dess potentiella genomförande med ledande beslutsfattare från Åland och andra håll i den s.k. intergenerationella dialogen.

Personligen gav mig dessa diskussioner i kombination med det ovanstående citatet en chans att reflektera. Som tysk är jag alltför medveten om de katastrofala följder som kan orsakas av kollektiv passivitet, farorna med alltför många människor som förblir tysta eller passiva.  Samtidigt vet jag hur kraftfull folkets röst kan vara, vilken typ av tidigare otänkbara resultat som kan uppnås på fredlig väg genom civil aktivism. År 1989 marscherade de så kallade måndagsdemonstrationerna i Tyska demokratiska republiken under parollen ”Vi är folket”, som snabbt förvandlades till ”Vi är ett folk”.

Även om ReGeneration 2030 är ungdomsstyrd är den inriktad på en rättvis och inkluderande övergång till ett hållbart samhälle som bygger på den första principen i FN:s hållbarhetsmål om att ”inte lämna någon utanför”, och uppmärksammar därför engagemanget hos andra marginaliserade grupper som kvinnor, minoriteter, ursprungsbefolkningar, HBTQIA+ osv.  Detta är viktigt även med tanke på fred och mänskliga rättigheter, som är oskiljaktigt kopplade till hållbarhet.

De flesta av oss ungdomar har insikt om att vi bara är en del av folket. Men samtidigt som vi försöker föra en dialog med andra kräver vi att vår röst också hörs. I slutändan, som ett globalt samhälle, är vi ett enda folk som bor på en planet, och som har nyckeln till vår gemensamma framtid i sin hand. Vi är beredda att ta ansvar och agera – men vi måste bli hörda för att kunna åstadkomma mer.

Text: Christine Viktoria Schnick
Photo: ReGeneration 2030

ReGeneration 2030…

… är en ungdomsstyrd hållbarhetsrörelse i Norden och Östersjöregionen som har åtagit sig att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) 12, hållbar konsumtion och produktion. Även om alla hållbarhetsmål är tätt sammankopplade och därmed också måltavlor för rörelsen, kännetecknas Norden och Östersjöregionen av de mest djupgående bristerna inom mål 12. Sedan grundandet 2017 samlar rörelsen ungdomar baserade i regionen i ett årligt toppmöte (ReGeneration Week) på Åland för att stärka och utveckla rörelsen, banden inom regionen och deltagarnas eget arbete. Sammankomsten 2022 ägde rum 27-30 augusti.

Anatomy of Action

… utvecklades av FN:s miljöprogram och visar fem olika områden där åtgärder för att uppnå FN:s hållbarhetsmål 12 kan och måste uppnås, både på politisk nivå och i individuellt förändrat beteende. Områdena är mat, saker, rörelse, pengar och nöje.

C. Viktoria Schnick kommer ursprungligen från Tyskland och studerar för närvarande till magisterexamen i global politik och kommunikation (M.Soc.Sc.) vid Helsingfors universitet i Finland, med ett personligt forskningsintresse för kulturella minnesstudier och historiepolitik. Under hösten 2022 praktiserade hon vid Ålands fredsinstitut i Mariehamn.
Artikkeli on julkaistu yhteistyössä suomenruotsalaisen Fredspostenin kanssa, jonka numerossa 4/2022 se alun perin ilmestyi.